Trädkronor av kristall
Här ensam i kylan med snö som omringar mig,
åt vilket håll jag mig än vänder ser jag vitkalkade träd,
den tjocka dunmattan under fötterna knarrar
sjunker sakta ner,
känslan omfamnar mina sinnen
men kylan griper tag i min själ
hela jag domnar sakta bort,
trädens grenar som spretar ut
kan jag känna riva i mitt hjärta.
En stark vind omringar mig
lägger fällben
och jag faller omkull.
Medans en tår sakta rullar ner
fryser till is
tar jag mitt sista andetag,
och det sista jag ser innan mina ögon sluts
är trädkronor av kristall som täcker himlen.
/Nikore
åt vilket håll jag mig än vänder ser jag vitkalkade träd,
den tjocka dunmattan under fötterna knarrar
sjunker sakta ner,
känslan omfamnar mina sinnen
men kylan griper tag i min själ
hela jag domnar sakta bort,
trädens grenar som spretar ut
kan jag känna riva i mitt hjärta.
En stark vind omringar mig
lägger fällben
och jag faller omkull.
Medans en tår sakta rullar ner
fryser till is
tar jag mitt sista andetag,
och det sista jag ser innan mina ögon sluts
är trädkronor av kristall som täcker himlen.
/Nikore
Kommentarer
Trackback
